Tv-krönika: Bert Karlsson

När TV4 tackade nej till att visa Sverigedemokraternas första reklamfilm för några veckor sedan väckte det en del uppmärksamhet. Och det är inte bara där som TV4 tagit ställning mot främlingsfientlighet, utan även i deras kampanj Nollrasism och dokumentär Vår mörka historia. Däremot verkar kanalen inte bry sig nämnvärt om den mörka historia som en av deras återkommande profiler, Bert Karlsson, som bland annat gjort Matakuten och Talang, bär med sig. Det är något väldigt ironiskt i hur TV4 motar bort SD med ena handen och klappar Bert Karlsson med andra.

För han har inte bara varit härliga, svampplockande, företagande Skara-Bert. Kom ihåg nittiotalet, då det inte fanns något klar skiljelinje mellan hans Ny Demokrati och bomberjackorna i skolkorridorerna. Då Bert önskade att en invandrare skulle smitta Bengt Westerbergs dotter med HIV. Då John Bouvin i samma parti reflekterade över att afrikanska barn inte längre åts upp av lejon. Vad gäller rasistiska uttalanden är Jimmie Åkesson verkligen en rookie i sammanhanget. Bert har inte heller brytt sig om att göra avbön, eller att spela ångerfull. Men varför skulle han bry sig när ingen kräver honom på svaren? När telefonen fortsätter att ringa.

Att diskutera om SD:s filmer bör visas eller inte är en petitess i sammanhanget. Istället borde vi fundera över vad det betyder att Berts karriär i Ny Demokrati inte har legat honom i fatet. Han har lyckats skapa en image av sig själv som en slags burdus, men godhjärtad, gossen ruda som säger det som alla egentligen tycker. Vad finns det då som säger att inte Jimmie skulle kunna göra samma sak? I slutet av nittiotalet, efter att Ny Demokrati var upplöst och rasismen i alla fall inte var lika trendig längre, sjöng Manic Street Preachers: If you tolerate this, then your children will be next. Och det var precis det som hände. Vi tolererade inte bara Bert, vi hyllade honom. Och nu har vi en integrationsminister, Nyamko Sabuni, som tillåts säga att invandrare borde få kortare föräldraledighet för att stimulera dem. Som tycker att obligatoriska gynekologiska undersökningar i skolan och slöjförbud är en respektfull väg mot integration. Det var inte bara Bert som släpptes in i värmen, även Ny Demokrati fick sitt indirekta erkännande till slut.

Publicerad i Arbetaren.